Helt plötsligt när man minst anar det så blixtrar Charlton till och spelar som ett lag, ställer upp för varandra och kämpar på ända in i kaklet. Vinsten mot Rotherham innebär att kontraktet även matematiskt är säkrat nu samtidigt som Rotherhams chanser till direktavancemang kraftigt försämrades.

Jackson gjorde många ändringar i startelvan jämfört med det oavgjorda debaclet mot Wimbledon, inte mindre än fem ändringar och det är nog den största förändringen han någonsin gjort om man undantar cupmatcher mot efterföljande ligamatch. Gilbey var tillbaka och det en match tidigare än vad jag trodde och sedan fick vi även se både Pearce och Fawemo från start i backlinjen, det var längesedan. Comeback var det även för Morgan, han har inte spelat sedan förlusten borta mot Wednesday 26 februari och sedan var även Blackett- Taylor tillbaka efter skada. Trots allt så kändes det som om vi ställde upp med bästa möjliga startelva och det kunde ju behövas när man möter ligans trea.

Att det här var en match mellan ett topplag och ett som harvar i mitten var tämligen tydligt och Rotherham förde matchen från start. Charltons manskap hade rätt inställning denna dag och bjöd upp till dans på samma sätt som mot Sunderland, något vi sett alltför sällan den här säsongen. Rotherham förde spelet och hade ett antal chanser och med lite skärpa och tur så kunde det nog stått 2-0 till hemmalaget efter en halvtimme spelad. Dagens målsumpare hos hemmalaget hette Michael Smith. Den första chansen fick han genom en lyftning in i straffområdet där han mötte på volley men sköt över från cirka fem meter, där trodde nog de flesta på nätrassel!

Den andra chansen kom bara en liten stund senare. Ett inlägg från vänsterkanten passerade alla i Chaltons straffområde och bollen studsade fram till men även förbi Smith vid den bortre stolpen. Ett sånt där klassiskt läge där spelaren inte är mentalt inställd på att bollen kan komma fram till honom och när den väl gör det är man minst ett steg för kort för att nå bollen och chansen är puts väck! Hemmalaget hade hittills näst intill allt offensivt spel när Clare rensade bollen efter en Rotherhamhörna som landade vid mittcirkeln. Washington sprintade in, fick en axel på bollen och rundade sin försvarare och satte full fart framåt mot Johansson. Att springa ifrån en försvarare i närmare 40 meter med boll är inte lätt men han lyckades så när. Det var bara de sista fem metrarna där han är tvungen att sakta ned lite för att komma rätt till bollen som gjorde att backen kunde revanschera sig och få en fot på bollen och styra ut till hörna.

Charlton fortsatte att visa prov på god defensiv och ständigt attackera högt upp i banan precis som både Accrington och Lincoln gjorde i de matcher vi nyligen förlorade. Och så länge man har tillräckligt god kondition är det alltid är bra recept oavsett motståndet. Det räckte ända till halvtidsvilan och spelarna fick båda gå mållösa till te och apelsinklyftor. Andra halvlek började Charlton visa framfötterna lite mer och ofta var det Clare som spelade en öppnande passning från vänster backpostion till höger mittfält. Blackett-Taylor gjorde som oftast det mesta rätt men har fortfarande lite svårt med avsluten. Vid ett läge hade Washington en liknande chans som Smith i första halvleken fast något sämre då han nästan stod vid stolpen. Hans lilla lyftning nådde så när över Johansson men det var fortfarande mållöst.

När Charlton kom i en tredje våg efter cirka tio minuter in i andra halvlek skulle gudarna visa sig vara på Charltons sida och inte helt orättvist. Stockley fick kontroll på bollen efter ett långt uppspel från MacGillivray och spelade den på yta ut till vänster bakom Washington som jagade ikapp bollen. Han spelade bak till Blackett-Taylor som bröt in i straffområdet men fick vända om då det blev stopp. Spelade tillbaka till Morgan strax utanför straffområdet som direkt spelade in bollen parallellt med straffområdeslinjen och där kom Dobson störtande och drog till direkt. En riktig rökare i bortre gaveln som Johansson ändå var på med naglarna men fick ändå se sig förlorad. Det var Dobsons första mål för klubben och det gick inte att ta miste på den glädje som spred genom hela hans kropp. Han sprang raka vägen ned till de tillresta 442 Charltonsupportrarna. Två av dem blev så glada att de fick guidning ut från arenan efter att de hade försökt ta sig ned mot Dobson och sedan var det bara 440 kvar. Men vad gjorde väl det, Charlton ledde med 1-0 och alla ni som var med på den Q&A som Charlton ordnade för oss för några veckor sedan minns kanske vad Washington sade om Dobson. Enligt uppgift sköt han så illa att han var förbjuden att skjuta på matcher, något han nog med glädje fick äta upp efter den prestationen.

Rotherham försökte naturligtvis kvittera och de gjorde allt i sin makt för att lyfta upp spelet till Charltons straffområde. Och de fick ett par slumpchanser efter att bollen studsat deras väg. Den första chansen jobbade Dobson frenetiskt och visade prov på varför han är den spelare som vunnit mest tacklingar bland ligornas 92 lag. Den andra chansen såsade Blackett-Taylor med defensiven i det egna straffområdet och Miller fick ett ganska bra läge från straffpunkten men sköt över till höger. Och sedan var den dagen förstörd för Rotherham som faktiskt blev utbuade av hemmapubliken efter slutsignalen. Lite tur i oturen för dem så lyckades MK Dons bara få med sig oavgjort borta mot Wimbledon vilket gör att de har tre poängs försprång mot Rotherham med två matcher mer spelade. Så de har fortfarande allt i egna händer vad gäller den där direktkvalificerade platsen. I botten är det minst lika spännande där det skiljer tre poäng mellan Wimbledon på 22:a plats och Fleetwood på 19:e (med en match mindre spelad än de övriga tre). Laget närmast före Wimbledon är Morecambe som möter Charlton nu på långfredagen.

Charlton kan således hjälpa Wimbledon i deras jakt på nytt kontrakt men det är lite tråkigt att förmodligen minst ett av dessa goa lag kommer att få lira i League Two nästa säsong, för Morecambe kan det bli retur efter att ha gått upp förra säsongen. Destor muntrare tongångar var det av naturliga skäl hos Charlton som i och med den oväntade segern även rent matematiskt säkrade nytt kontrakt och nu åter har chans att knipa en tolvte plats vilket i alla fall skulle placera oss på den övre halvan av tabellen. Förväntningarna är som ni hör inte så höga! Om vi tittar på de avslutande fyra matcherna så är ju motståndet på pappret långt ifrån omöjligt. Förutom Morecambe så har vi även Shrewsbury på hemmaplan samt Cambridge och avslutningsvis Ipswich på bortaplan. Några skott till från Dobson och att Stockley kan ge tusan i att gestikulera varje gång bollen inte spelas till honom och intar ny position istället så kanske det kan bli en riktigt trevlig avslutning!

Artikeln skriven av Namn Namnson, 2022-04-11, 23:23