Formen för Charlton kan inte sägas vara annat än katastrolfalt urusel. Behovet av nya friska poäng i form av segrar är skriande för att vi skall hålla ett litet nödvändigt andrum till nedflyttningsstrecket. Nu ställs vi emot våra antagonister från de västra delarna av London, Fulham, i en sista av fyra matcher med motståndare från den absoluta toppen. En poäng i denna match måste ses som en bonus om det kan knapras fler poäng i februari då motståndet på pappret är betydligt mer beskedligt. 

Uppdatering 2020-01-22, 17:46. Mitrovic saknas i Fulhams laguppställning. Chanserna till poäng ökar något! För vår egen del kommer Taylor och Cullen inte att bemanna bänken, tyvärr.

10 dagar kvar av transferfönstret och antalet avslut vad gäller nya spelare in i truppen har varit på tok för dålig för att vi skall känna oss det minsta tillfredsställda. Samtidigt har vi hamnat i någon form av limbo där den absoluta majoriteten känner att vi blivit räddade genom nya ägare och blivit av med den belgiska råttan samtidigt som de ekonomiska resurserna det Abu Dhabi-ägda ESI sitter på får alla agenter att begära vansinnessummor för alla spelare, oavsett division, som har ett kontrakt med en klubb. Hittils har den nya ordföranden Matt Southall i mina ögon haft alla rätt, kvarstår att se om de kommer att leva upp till det de säger.

Helt klart är att det inte kommer finnas några nyförvärv i månadens sista match hemma mot Fulham imorgon. Däremot är det mycket som talar för tre nya spelare i truppen i form av Field, Cullen och Taylor och i sammanhanget känns ju det som tre helt fantastiska nyförvärv. Kvarstår att se om någon av dem är med i startelvan eller om Bowyer väljer att ligga lite lågt för att inte riskera nya skador då de kommer att behövas än mer i kommande matcher mot Barnsley, Stoke, Nottingham, Luton, Blackburn, Sheffield W och Huddersfield. Vi lämnar framtiden däran så länge och koncentrerar oss istället på morgondagen.

På den positiva sidan har vi att det inte är några nya skador samt att lördagens återvändare Williams, Hemed och Oztumer fick lite matchträning även om de såg lite ringrostiga ut. Forster-Caskey ryktades vara på gång i lördags men fanns inte med i truppen samtidigt som vi var en man kort på avbytarbänken. Ryktas att Solly blivit tämligen akut sjuk, förkylning eller liknande, och att det blev för kort med tid in på för att ersätta honom. Nåväl om Forster-Caskey är tillbaka så kommer han definitivt inte vara mer än en man för bänken efter den lång frånvaron. Generellt behövs det nog lite mer självförtroende i truppen och det kan nog i sammanhanget bara skapas genom att mer erfarna spelare kommer in och tar plats, vågar hålla i bollen för att skapa lugn på planen. 

Hur är läget för Fulham då? Ja, betydligt bättre än hos Charlton. Efter Charltons hedervärda insats på Craven Cottage 8 oktober har det nästan varit bara positiva tongångar fram till december som gav fyra raka förluster innan det vändes i positiv riktning igen. I de sju senaste matcherna, varav en i FA-cupen, så har det blivit fem vinster, en oavgjord och en förlust. Det medför att de nu ligger på tredje plats, blott fem poäng efter WBA. Men om Charlton skall ta poäng mot Fulham så krävs det betydlig mer närvaro och jävlar anamma än mot Preston, för formen talar definitivt för Scott Parkers mannar.

Tråkigt nog för Charlton så har ju Fulham ett koppel med spelare som är kapabla att göra mål så det räcker inte med att punktmarkera Mitrovic (som är högre värderad än hela Charltons trupp) för då kommer hans kolleger Knockaert eller Reid att fylla det tomrummet och då behöver vi nog minst en försvarslinje i handbollsformat för att täcka upp!

Jag har inte allt för stora förväntningar inför detta derby, oavgjort ser jag som en fantastisk bonus även om man aldrig tackar nej till en trepoängare. Och ibland så får ju spelarna någon form av Lidnersk knäpp och presterar långt över sin förmåga. Annars så håller jag tummarna att det kommer några nödvändiga försträkningar nästa vecka, att de skadade spelarna återvänder successivt så att vi kan plocka nödvändiga poäng mot alla de lag som än så länge ligger efter oss och som vi skall möta i februari. Där borde Bowyers fokus ligga att plocka efterlängtade trepoängare som förmodligen mer eller mindre skulle kunna räcka till att säkra nytt kontrakt. Just därför tror jag att han kommer att vara fortsatt försiktig med de spelare som varit skadade och väntar med dem som del av startelvan till februari. Jag kör därför på samma startelva som senast men lämnar öppet för att Hemed kan starta istället för Davison och att även Field eller Cullen, om de anses vara helt återställda kan ersätta Dempsey. Hjärtat säger 1-1 även om allt sunt förnuft pekar mot ytterligare en förlust.

Artikeln skriven av Lars Liljegren, 2020-01-22, 17:55.