Charlton har börjat denna säsong formidabelt och placerar sig obesegrade bland topplagen efter fem omgångar. Vinster över Wigan och Derby imponerar. Matchen mot Brighton borta var på förhand tippad svår, och att få med sig en poäng tillbaka till London efter mötet med måsarna skulle kännas som en seger för Charlton. Men direkt efter slutsignalen kändes den bärgade poängen som en förlust.

Brighton har ett starkt lag och har värvat friskt och relativt tungt. Men intet står dessa värvningar ännu att mäta sig med en av Charltons:  - Igor Vetokele! Visste de goda danskarna i FC Köpenhamn vad de gjorde när de släppte den belgiske angolanen? I matchen mot Brighton kom femte målet på lika många matcher i serien, och Vetokele visade åter upp egenskaperna hos en ”killer” på topp. När han gör sitt andra mål för dagen och ger Charlton ledningen chockade det hemmalag och publik och det såg ut att bära hela vägen. Men…

Charlton kom något förvånande till spel med exakt samma uppställning som inte direkt imponerade mot Huddersfield. Enda förändringen var att Henderson var tillbaka mellan stolparna kvitt sin sträckning i låret som hindrat från spel. Samma lag alltså, men med en annan inställning. Matchen startade med en press från hemmalaget som skulle kunnat resultera direkt. Men Addicks försvar var väl förberett och satte an tonen för matchen genom att inte släppa någon mås genom grind och i stället händer detta:

I den fjärde matchminuten får äntligen Charlton låna bollen och Buyens skickar upp en långboll på Bengt, dvs Vetokele, som tillsammans med sin anfallskollega Tucudean får till en inövad, hm, variant där bollen slås i bakhasorna på den senare för att åter komma till Vetokele som från straffområdets gräns skickar kulan förbi hemmalagets målvakt. 1-0 till Charlton och lite andrum skapades. I alla fall målmässigt.

Brighton trummade på oförtrutet. Men hur de än försökte var Charlton där och som sista utpost fanns en inspirerad Henderson. Brighton ville mycket och kanske var lite för heta i sina avslut men känslan var att kvitteringen skulle komma inom kort.  Men det skulle visa sig svårt. Bortalaget avstyrde det mesta i god tid innan eget straffområde och när halvleken närmade sig sitt slut fanns det goda möjligheter att öka på ledningen genom avslut av först Gudmundson och sen Tucudean.

Andra halvlek startade i samma stil som den första. Brighton pressade på med allt de hade utan att riktigt få till de heta möjligheterna. Vartefter började man tröttna och Charlton kunde få dra ner tempot effektivt varje gång de lyckades erövra bollen. Skulle ledningen hålla? Svaret blev trots allt nej.  I den 67e min kom Brighton högst på en hörna och…Dunk!...1-1.  Nya krafter strömmade till hos hemmalaget och pressen ökade igen.  

Men Vetokeles killerinstinkt skulle åter få tala. Mitt i Brightons jakt ett ledningsmål fick Church tag i bollen. Church, som kommit i andra halvlek och löst av Tucudean på topp är en slitvarg som gör sig gällande när det gäller att orka störa motståndarnas speluppbyggnad, fick tag i bollen till höger och gjorde en gubbe innan han med precision hittade Vetokele med ett inlägg. Igor hade tills nu försvunnit lite ur matchen men hans egenskaper som avslutare väcktes instinktivt till liv nu och efter några dribblingar och vändningar fick han till skottläget och sätter bollen invid stolpen. Enkelt. 2-1 till Charlton. Om bortalagets första mål kom chockartat så var detta något som gjorde att alla hjärtstartare i kuststaden genast kom till användning.

En kvart kvar och Charlton ledde med 2-1. Återigen ställdes frågan: - Skulle detta hålla? Ja så tycktes det för Brighton var nu ett desperat lag som missade grovt skottet, den sista passningen, det avgörande. För alla oss addicksfans gick tiden olidligt långsamt mot de 90. Charlton tycktes verkligen kunna klara det!  Domaren lade till fyra minuter.  Men i ärlighetens namn skulle rättvisa skipas. Rättvisa sett till statistiken av spelfördelning (67-33), skott mot mål (20-5) och hörnor (12-2) i måsarnas favör.  I de sista skälvande momenten av övertiden så får Brighton en hörna som resulterar i två möjligheter och det var en för mycket för…Dunk! …där var han igen. Nicken kunde inte räddas och 2-2 var ett faktum. Matchen slut.

Tre poäng var nära men när krutröken lagt sig en aning finns ingen anledning att deppa. Charlton har erövrat ännu en oväntad poäng.  Peeters har fått svar på Charltons förmåga att disciplinerat försvara sig och han har ett lojalt lag som är jämnt komponerat där alla enheter har tilltro till varandra. Försvaret går från klarhet till klarhet och på topp finns den där så viktiga spetsen. Framöver kommer Charlton att tvingas hantera ett större favorittryck och Vetokele kommer inte ges många centimeter av utrymme i straffområdet. Men jag tror att dessa centimeter är allt vår anfallare behöver.

Fortsätt Charlton!  

Gunnar Persson, 2014-08-31 13:44