Jag hade det på känn. Inför matchen kändes harmonin i Plymouth så mycket bättre och jag tror den avgjorde den här matchen faktiskt. Som pilgrimernas tränare uttryckte det: "people don´t take me seriously but I care about people with a passion, and this club is going somewhere" Det saknar jag i dagens Charlton. Passionen. För spelarmaterialet är nog bättre än Plymouths´. Nu gäller det att ta fram viljan och få den att lira med förmågan. Serien kommer att bli tuff. Släpp inte taget grabbar!

Ska vi skylla på domaren? I denna match delades det ut tio! varningar. Domaren Rob Styles, som avslöjade sig redan i lördagens omgång, förnekade sig i a f inte. När spelet störs av domarens ideliga pipvissel så brukar det gynna det sämre laget. Men ärligt talat avgjorde nog inte domaren matchen ändå.

Charlton mönstrade ett tremanna-anfall med Iwelumo, Varney och Todorov för att efter senaste förlusten komma tillbaka till vinnarkänslan. Frågetecknen kring vänsterbacksplatsen pga Powells skada rätades ut. Mills fick ta anvaret. I backlinjen sågs åter Moutaouakil till höger. En plats som annars på förhand antogs vikt för Semedo men hans bra samarbete med Zheng på mittfältet fick en ny chans.

Första halvlek
Avvaktande inledning och det första som riktigt händer är att Plymouth får till ett snyggt samspel på vänsterkanten med sina båda ManU-killar inblandade och Charlton fick en start de inte ville ha. 0-1 efter fem minuter. Man får inte släppa loss en målgörare som Ebanks-Blake så som man gjorde i det läget.

Plymouth fortsatte framåt och det var bud på fler mål redan några minuter senare då det var nära att Bougherra satte bollen i eget mål. Men tur ska man ha, vilket sannerligen bevisades i den elfte minuten då Reid passade Mills som avancerade och skickade iväg kulan från 30m. Bollen tog i bortre stolpen och studsade på den överraskade målvakten och in i mål! 1-1.

Nu då! Addicks mål gav energi till matchen. Gästernas back Timar hade dock ”koll” på Todorov och kunde avvärja ett nära friläge efter 24 min och de två skulle strax senare mötas igen. Innan den avgörande händelsen hann domaren sätta sin prägel på matchen genom att släppa en del grova frisparkslägen för att en stund senare varna Todorov för en bagatell. Sånt irriterar och när sedan Todorov kapas grovt av Timar och blir skadad och utburen på bår i den 31min utan att det resulterar i ens en tillsägelse så gapar många förvånat. Izzy McLeod in.

Nu var det kamp! Charlton pressar på i anfall efter anfall och varningar för motsåndarna delas ut och Plymouth verkar svettas. Målvakten räddar gästerna. Då händer det som så ofta händer. McLeod tappar bollen på egen planhalva och en flip över backlinjen når fel gubbe (Hayles) som enkelt petar den förbi en utrusande Weaver. 1-2.

Första halvlek kan beskrivas som frustrerande. Inte minst underblåst av domarens ideliga avbrytande av spelet.

Andra halvlek
Charlton försöker arbeta sig in i matchen. Men några egentliga målchanser har svårt att skapas. Varney får en möjlighet men avslutar svagt. Reid skjuter själv långt utanför trots flera medspelare bättre placerade. McLeod görs ner i straffområdet, men se den gången blåste inte herr domare.

Frustrationen från första halvlek tar över igen. Reid blir galen och pratar sig till en varning. Även Pardew tar sig ett snack med linjedomaren om den nivå i matchen som hålls. Huvuddomarens sätt att hela tiden avbryta matchen fortsätter. 20 minuter kvar. Pardew gör en sista satsning. Semedo och Fortune ut. Sodje och Thomas in.

Ett flertal bra intentioner från Charltons sida avslutas med dåliga och missriktade passningar som dessvärre sätter hemmalaget i onödiga problem. Men viljan finns. Inte minst hos Mills som sågs lämna sin backplats i ren frustration och delta vid flera tillfällen i anfallet. Men utdelningen kom inte då Plymouth försvarade sig bra. Frustrationen hos Charlton resulterade mest i grötiga lägen där det närmast såg ut att finnas för många viljor inblandade.

Chanser finns till kvittering finns och ligger närmast till buds, men Plymouth har även de möjligheter som missas.  Efter fyra tilläggsminuter är förlusten den andra raka förlusten ett faktum. Pardew tecknar att han vill ha ett snack med domarteamet efteråt och antagligen kom han att ta ett ordentligt snack med sitt eget lag också.

Något måste göras. Mål? Förändrignar i anfallet är kanske blir medicinen. Sam är nog tillbaka nästa match. Charlton får nu se sig ligga under kvalstrecket. Till på lördag? Då ska ”the Rangers voice” stoppas! Kom igen nu Charlton! 

Artikeln skriven av Gunnar Persson 2007-10-25