Charlton tog en mycket knapp seger i måstematchen borta mot jumbon Bury. Då övriga resultat i omgången gick i Charltons favör är de åter tillbaka på kvalplats. Inför kommande match verkar det som om flera spelare kommer tillbaka från skador samt att en försäljning av klubben kan få ett avslut. Kanske att det ljusnar litet vid horisonten i alla fall!

Charlton kom till spel med sin minsta trupp för säsongen då Robinson bara kunde namnge 16 spelare som var tillräckligt friska och kompetenta, dvs han valde inte att fylla ut truppen med U23-spelare som ändå bara skulle få värma bänken. Holmes är satt i någon slags karantän inför den kommande försäljningen till Sheffield United och Bauer skadade sig lätt på träning i fredags varför dessa spelare saknades igår, Reeves och Dijksteel ersatte. Solly var tillbaka i truppen men inte kukrant nog att spela hela matchen så han fick följa matchen från bänken. I övrigt var truppen den förväntade enligt rapporten inför matchen.

Det här var verkligen en ödesmatch i dubbel bemärkelse för Charlton. I en match borta mot jumbon Bury som inte hade gjort mål på sju matcher var de piskade att vinna för att inte tappa mark i kampen om en kvalplats. Skadelistan var längre än tillgängliga spelare och späddes kortvarigt på med Bauer vilket gjorde att Robinson kom till Bury med en av de flortunnaste trupperna Charlton har skickat till en match sedan man började tillåta avbytare. Så det är lätt att förstå att de spelare som äntrade planen på Gigg Lane kände en viss press att leverera. Det är ju inte alltid så lätt att göra det mot ett motstånd som man bara förväntas att köra över samtidigt som nederlagstippade Bury naturligtvis söker med ljus och lykta efter en vändning i den mycket negativa spiralen de befinner sig i.

Skadorna hos Charlton gjorde att målsumparen Magennis åter fick starta ensam på topp och det är min enda kritik mot Robinson. Det är dags att lufta Hackett-Fairchild så att han får mer erfarenhet i ligan samt att Magennis förmodligen kan bli bättre av att bänkas. Just nu kan ju hans självförtroende knappast bli bättre av att han får starta varje match oavsett hur dåligt han har spelat och det är knappast något som gagnar övriga forwards och supportrarna börjar kasta glåpord efter Magennis. Dessvärre fortsatte han i samma stil i gårdagens match och han sumpade åter ett par bra lägen i båda halvlekarna.

Som tur är har Mavididi inneburit en liten vitamininjektion för laget som är nog så behövlig när Holmes har försvunnit. Mavididi håller motståndarna väl sysselsatta med många ruscher och dribblingar och stod för mycket av det kreativa för Charlton i första halvleken. All statistik var i Charltons favör men genom Magennis oskärpa så var det mållöst i halvtid. Det var ingen särskilt underhållande match och de sumpade målchanserna gjorde ju ingen i publiken lyckligare. Som tur är finns det ju några lovande ungdomar i Charltons trupp varav vi sponsrar två den här säsongen, Ahearne-Grant och Aribo.

Den förstnämnde var skadad igår men Aribo verkar gå från klarhet till klarhet och kan nog snart räknas in som "en motor i maskinrummet" på mittfältet. Igår stod han för matchens prestation när han dribblade av en back, dök ner mot kortlinjen och spelade sedan snett inåt bakåt till en fristående Marshall (tack gode Gud att det inte var Magennis som stod där) som med en kraftig bredsida kunde öppna målprotokollet för dagen i ett helt öppet mål, hans första ligamål för Charlton. Charlton fortsatte att hålla i taktpinnen och Mavididi var mycket nära att utöka ledningen men målvakten tippade bollen utanför via stolpen. På stopptid fick Bury chans att kvittera med Laurent sköt utanför och Amos kunde sätta en nolla i sitt protokoll för andra matchen i rad. Amos hade nog inget större behov av att duscha efter matchen, han hade inte mycket att göra den här aftonen.

I och med att Peterborough, Portsmouth och Rotherham alla tappade poäng kunde Charlton åter glida in på sjätteplatsen vilket känns mycket bra. Något som gladde mig och som jag ser som en kraftig förändring från Robinsons sida var att han gjorde tre taktiska byten i slutet av matchen för att minska Burys chanser att bygga upp ett konstant tryck i slutminuterna. Att det fanns en spelare vid namn Tutte på Burys bänk kanske är litet symptomatiskt, de kan behöva en rejäl dos av det inför resten av säsongen, de har tolv poäng upp till säker mark.

Inför den nästkommande matchen hemma mot Walsall förväntas Bauer, Solly, Fosu och Forster-Caskey vara helt återställda och om så är fallet kan vi nog förvänta oss att åtminstone de tre förstnämnda går direkt in i startelvan i ytterligare en måstematch. Walsall är förvisso väsentligt bättre än Bury som nu inte gjort mål på åtta matcher men om vi skall kunna behålla och förhoppningsvis förstärka våra chanser till en kvalplats måste vi vinna hemma mot lag som Walsall. I december 2010 missade jag matchen hemma mot Walsall tack vare att de med kort varsel flyttade matchen från lördag till söndag. Den gången var Walsall formmässigt ett betydligt sämre lag och ändå vann de med 1-0. Så det räcker inte att ställa ut skorna nästa lördag för att kamma hem tre poäng.

Vid sidan av planen har pratet om ett övertagande av klubben eskalerat och Robinson sade på gårdagens presskonferens att det förhoppningsvis blir klart nästa vecka. Han passade också på att vädra sitt missnöje över Roland Duchatelet då han vägrat att lägga in ett spelarbyte vid försäljningen av Holmes. Hos Sheffield United finns en mittfältare, Samir Carruthers, som tidigare spelat under Robinson i MK Dons och som idag inte får mycket speltid och chanserna lär ju försämras när Holmes kommer till klubben. Det spekuleras även mycket över att Everton har lagt ett bud på Konsa vilket skulle vara en större förlust än Holmes. Jag hoppas verkligen vi får behålla honom, åtminstone säsongen ut. 

Artikeln skriven av Lars Liljegren, 2018-01-14, 10:33.