Charlton bjöd inte på en prestation av någon högre kvalitet men hade turen och en högpresterande målvakt på sin sida vilket till slut ledde till oavgjort mot Sheffield United, helt klart ett av seriens bästa lag. Kevin Nugent fick förvisso bara vare en interrimslösning som manager i tre matcher men kommer att gå till historien som Charltons bäste manager med ett poängsnitt på 2,33!

CARD hade utlyst protester inför matchen och det blev åter ett spelavbrott direkt efter avspark när hundratals små badsvampar i form av fotbollar och den karaktäristiska Londontaxin kastades in på plan. Säga vad man vill men bra fantasi har de i alla fall. Med undantag av den betydelselösa säsongsavslutningen mot Brighton så har Charlton aldrig förlorat i samband med den här typen av protester, det skulle visa sig att denna matchen inte var något undantag.

Charlton kom till spel med samma lag som krossade Bristol Rovers borta förra tisdagen med ett undantag, Jackson fick spela till förmån för Chicksen. Charlton började att anfalla i riktning mot säsongens första fullsatta läktare, bortaläktaren Jimmy seed stand var helt utsålt 3 088 Blades!

Enligt de officiella siffrorna var det ca 9 500 personer på de övriga sektionerna. De värdena kan starkt ifrågasättas när man ser hur glest det är på övriga sektioner. Har nog aldrig sett en glesare Charltonklack på North stand!

Och ännu glesare var det på East stand.

Hemmalaget verkade märkta av veckans tidigare framgångar och det var tämligen sega ben. Raka motsatsen gällde hos gästande Sheffield United som gång på gång sprang ifrån hemmaförsvaret. Det var mycket hönsgård i Charltonförsvaret och om det inte hade varit för en storspelande Dillon Phillips i Charltonmålet hade matchen nog varit över efter dryga halvtimmen. Istället kom Sheffileds ledningsmål först då på en väl inövad frisparksvariant som till stora delar liknade något vi såg i VM 94 fast med Brolin i huvudrollen. Trots fortsatt tryck från Sheffield kunde Charltonspelarna andas ut och gå till halvtidsvila med blott ett måls underläge.

Nugent lyckades inte ändra på matchbilden när andra halvlek drogs igång. Det var mestadels spel åt ett håll och The Blades försvar visade sig vara välslipat medan Charltons dito många gånger läckte som ett såll. På något outgrundligt sätt lyckades Sheffield inte få in någon mer boll och det skall vi som sagt vara Phillips tacksamma för. De flesta var inställda på en uddamålsseger för gästerna som skulle stärka deras andraplats i ligan. Så hade det nog blivit om inte Sheffields försvar hade slappnat av något för tidigt när Botaka drogs ned några meter till höger om straffområdet.

Det var inget kanonläge precis, alldeles för långt ned mot kortlinjen för att kunna åstadkomma ett skott mot mål. Istället lyfte Chcksen in bollen i en gröt av spelare, en boll som överraskade alla. De flesta förväntade sig en hög boll men bollen damp ned på en meters höjd mitt framför målet där Bauer hade turen att dyka upp. Och inte var det någon kraftfull nick som presterades som det går att läsa om i flera rapporter. Nej han slog in bollen med armen fast på en helt korrekt sätt, armen tätt inpå kroppen (eller tar den på höften?). Sheffieldspelarna protesterade högljutt men domaren blåste för mål.

Ingen stormatch av Charlton men de visade prov på litet jävlaranamma och ibland är det tillräckligt. Nugent lämnar över som interrimsmanager till Karl Robinson som den mest framgångsrike managern i Charlton genom tiderna sett till poängsnittet, hela 2,33 poäng per match, det lär bli svårslaget! Charlton har genom de tre senaste omgångarnas framgångar nu bara två poäng upp till kvalplats. Hoppet lever alltså fortfarande. Nästa helg är det uppehåll i ligan och match i FA-cupen mot Karl Robinsons MK Dons, lär bli en match med mycket känslor!

Artikeln skriven av Namn Namnson, 2016-11-28, 06:27.