Charlton kryssade för 17:e gången den här säsongen och slutresultatet 1-1 var inte föga överarskande det heller, 12:e gången. Med tanke på den tunna truppen och den för ligan tuffa motståndaren får resultatet ändå anses vara godkänt men det behövs snart ett antal segrar för att säkra kontraktet.

Jag förutspådde laguppställningen ganska bra, 9 av 11 även om några spelare blev felplacerade. Förmodligen fanns det ytterligare småskador bland några av de spelare som var med i lördagens match mot Walsall som inte offentliggjorts och som gjorde att de inte ens var med i truppen. Att alla på bänken inte var helt kuranta kan man också gissa sig till med tanke på vilka spelare som inte blev inbytta.

Som så många gånger tidigare den här säsongen blev det en match där varje lag ägde varsin halvlek. Trots att Charlton tog ledningen med tio minuter kvar att spela av första halvlek så var det spel- och chansmässigt gästande Bradfords halvlek. Charlton hade inte mycket spel eller bollinnehav. Teixeira förvaltade dock sin chans väl som uppstod efter en frispark och placerade kallt upp bollen i nättaket från nära håll. Bradford kunde helt rättmätigt sett till spelet kvittera precis innan halvtidsvilan vilket gjorde många inklusive mig själv något oroade.

Tämligen överraskande var det Charlton som kom nyväckta in på planen i andra halvlek, kanske hade Robinson använt hårtorken? Charltons chanser var av betydligt bättre kvalitet och det krävdes goda insatser från målvakten Doyle för att förhindra Watt, Ulvestad och Jackson från att göra mål. När det inte blev något ytterligare mål kom Bradford hastigt men mindre lustigt med Charltonögon sett tillbaka när stopptiden tickade på. Som så många gånger tidigare den här säsongen föll försvaret ihop till en blandning av ett korthus och en hönsgård. Tack vare Bradfords oskärpa stod sig dock det oavgjorda resultatet matchen ut och Charlton kvitterade därmed ut säsongens 17:e oavgjorda resultat. Ponera för en kort sekund att 9 av de 17 istället hade varit segrar, då hade vi varit starkt inblandade i de två direktkvalificerande platserna till The Championship.

Inför matchen mot Fleetwood 4 februari kalkylerade jag att de kvarvarande 19 matcherna skulle behöva falla ut 10, 6, 3 för att vi skulle kunna nå en kvalplats till The Championship. De 10 senste omgångarna har följande utfall; 1, 4, 5. Det krävs ingen Einstein för att räkna ut att chanserna att nå en kvalplats är mer rökta än en böckling. Något som är ännu mer oroande är att Port Vale som ligger under nedflyttningsstrecket med 8 poäng mindre än oss har 3 matcher mindre spelade. Så för att vara på den säkra sidan bör vi således rikta in oss på Oldham som ligger precis ovanför nedflyttningsstrecket och de har 4 poäng mindre än oss med 8 omgångar kvar att spela! Ok, det finns inga Charltonsupportrar med svaga nerver men klart oroande är det!

Med 8 omgångar kvar att spela är alltså poängbehovet smått skriande. Sannolikheten att vi, med tanke på skadeläget och avstängningar, skulle rå på serieledande Sheffield United på bortaplan känns lite främmande. Även i de efterföljande 3 omgångarna möter vi på motstånd som placeringsmässigt i ligan ligger före eller i närheten av oss själva. Det mesta pekar på att det kan bli ordentliga nagelbitare i de 4 sista omgångarna då vi möter 3 av de 4 lag som just nu ligger under nedflyttningsstrecket. Bara att hoppas att de lagen inte har något kvar att spela för då!

Artikeln skriven av Lars Liljegren, 2017-03-15, 23:15.