Charlton förlängde sin förlustfria svit till sex matcher men missade tillfället att gå upp i serieledning genom att allt för tidigt börja bevaka sin ledning. Sett över hela matchen var oavgjort inte alltför orättvist då gästerna saknade den nödvändiga skärpan de visat i de två senaste segrarna.

Charlton gjorde sin debutmatch på Ricoh Arena som invigdes 2005, till dagen drygt halvbesatt. Men de drygt nittontusen åskådarna såg till att rama in matchen med en skön stämning, matchen sändes för övrigt live på BBC Kent's hemsida.

Ian Dowie spelade ett ganska högt spel när han, så när på en spelare, mönstrade exakt samma manskap som vann Ligacupmantchen borta mot Manchester United i onsdags. Förmodligen förlitade han sig till att den positiva framgången skulle vara tillräckligt för att trigga spelarna till ännu en framgång. Hans taktik höll så när på att ge önskat resultat men han fick nöja sig med en poäng. Sett till utfallet i de senaste omgångarna i ligan måste det ändå ses som ett fall framåt. Synd bara att han aldrig lyckades med den coachningen när han var vår manager, då hade vi fortfarande spelat kvar i Premier League. I raka motsatsen till Coventry gjorde Pardew som jag trodde vilket medförde tio ändringar jämfört med cupförlusten i tisdags. Holland återfanns i truppen för första gången den här säsongen men fick börja på bänken.

Matchens inledning var i gammal god Tipsextraanda, mycket snabbt spel, härliga kämpatakter men inga målchanser. Inte förrän efter en kvart när Mills slog en härlig genomskärare till Sam som drev framåt och sköt ett lågt skott i bortre burgaveln som Marshall inte kunde rå på, Lloyd Sams först ligamål i klubben. Stärkta av den framgången ångade gästerna på och några minuter senare fick Iwelumo sin första chans men hans volley seglade högt över. Det kunde istället blivit en utökning några minuter senare när Turner vräkte Varney över ända i kamp om bollen inne i straffområdet. Men det som för de flesta såg ut som en klar straff vinkades bort av domaren. Varney försökte revanschera sig några minuter senare men Marshall gjorde en lysande räddning. Det dröjde nästan en halvtimme innan Coventry kom i närheten av Charltons straffområde men Doyles skott räddades enkelt av Weaver. Matchen ändrade dock karaktär efter detta och Coventry tog över mer och mer. Matchhjälten Mifsud från Old Trafford hade en bra möjlighet innan det hettade till ordentligt efter en hörna. Först räddade Weaver och på de två efterföljande returerna kunde Semedo rädda på mållinjen. Åt andra hållet nickade Iwelumo strax utanför några minuter innan halvtidsvilan, 0-1 alltså.

Mifsud snappade upp bollen efter missförstånd mellan Bougherra och Weaver men vår målvakt var vaken och kunde snabbt skära av skottvinkeln och stoppa skottet. Mifsud är något, i fotbollssammanhang, så ovanligt som maltesisk utlandsproffs, det kan inte finnas alltför många av den varan. Men jag känner igen honom från Sveriges landskamper mot Malta och det är ingen dålig spelare. Coventry tog över spelet helt efter halvtidsvilan och Charltons försvar som varit väldigt stabilt större delar av säsongen fick allt svårare att freda sig när mittfältet långa stunder blev sittande i knät på backlinjen. Både Simpson och Best hade goda möjligheter att kvittera men Weaver kunde ännu så länge freda sitt mål. Och när han inte räckte till själv så fick han understöd av utespelarna, som när Mills rensade undan på mållinjen efter nick från den nyinkomne Adebola. Charlton lyckades utjämna spelet något igen och målgöraren Sam fick ett gyllene tillfälle att fördubbla målskörden. Målchansen började egentligen nere i eget straffområde där ett lågt inlägg från Simpson skapade stor förvirring men efter att bollen hade rensats undan ställde gästerna snabbt om från försvar till anfall. I spel två mot två blev Sam frispelad av Zheng men orutinen lyste igenom när han ohotad sköt från straffområdeslinjen istället för att driva in ytterligare och bollen satt i burgaveln. Det skulle visa sig att det misstaget blev ödesdigert.

Sam blev lite senare utbytt mot Holland som var tillbaka i laget igen efter skada och gjorde säsongsdebut i seriespelet. Strax innan fick Mills säsongens blott första varning efter att ha rivit ned Mifsud. Båda lagen hade varsin halvchans innan Mifsud klev in i handlingen på nytt. Han lyckades smita förbi Charltons ålderman Chris Powell och i ett inte alltför bra läge från straffområdets sida dra på ett skott som ställde Weaver och därmed var det kvitterat. det är en underdrift att säga att stämningen då var hög inne på Ricoh Arena, den formligen kokade! Efter kvitteringen vaknade Charlton till liv och hade inte mindre än fem skott mot mål under matchens sista fem minuter, sent skall syndaren vakna. Även om Coventry inte var dåliga så kändes det litet som om Charlton blev något övermodiga, dels av de senaste matchresultaten och dels av det tidiga ledningsmålet. Och med avsaknad av den skärpan som funnits i och kring straffområdet i de två senaste segermatcherna så blir det nog inte bättre än så här. Allt detta blev extra åskådliggjort med bara ett par minuter kvar att spela. Reid slår ett långt inlägg som går förbi alla men når Iwelumo som har i stort sett helt öppet mål från fem meters håll. Men hans språngnick lyckas på något sätt gå utanför målramen, vilket fick tankarna att gå tillbaka till en liknande målsumpning av Hasselbaink hemma mot Arsenal förra säsongen. Igår gick det bättre för honom när han gjorde Cardiffs enda mål i mötet borta mot Barnsley.

Matchen slutade oavgjort trots en enorm forcering från Charlton även på stopptid och mycket av snacket efter matchen handlade om den straffsituation domaren valde att fria i första halvleken när vi fortfarande var i ledning med 1-0. Självklart hade det kunnat vara matchavgörande med en straff i det läget men vi får hoppas att det jämnar ut sig i längden. Vi fick en tveksam straff med oss i matchen mot Norwich. I och med att Watford (17 p) bara fick oavgjort hemma mot Blackpool är läget i tabelltoppen oförändrat. Istället blev det betydligt jämnare bakom Charlton (15 p) där nu Bristol City har 14 poäng och följs sedan av WBA (en match mindre spelad), Scunthorpe och Stoke på 13 poäng. På tisdag är det match igen, för Charltons del borta mot Hull. Det var ett bra tag sedan vi spelade mot Hull, närmare bestämt 16 år sedan. Dessförinnan var matchandet lite tätare och många matcher har slutat oavgjort i Hull men det är hela 37 år sedan vi förlorade där. Om Pardew skall lyckas med sin målsättning att ligga kvar bland de två första krävs det därför ytterligare en seger. Och om han inte lyckas få laget att skärpa till sig så kan vi nog förvänta oss ett par byten i startelvan.

Artikeln skriven av Lars Liljegren, 2007-09-30