Blackburn blev för svåra för Charlton, som förlorade med 1-0 i en direkt dålig match.

Charlton hade problem redan innan matchen med skador och dålig form. Man kom till Ewood Park med ett sargat lag och det blev inte bättre av att Jason Euell fick åka hem på grund av familjeproblem. Sedan innan hade Claus Jensen kastat in handuken på grund av sjukdom och Mark Fish på grund av sin knäskada. Manager Alan Curbishley fick nu kasta om en del i laget, vilket han kanske ändå hade gjort efter 1-6 förlusten förra helgen mot Leeds. Nu hade han inte mycket att välja på och Mathias Svensson fick starta matchen efter en lång tid i reservlaget och även John Robinson fick chansen från start.

Den stora skillnaden i matchen var en viss Danien Duff som är ett jagat villebråd för storklubbarna och i övrigt var detta en riktigt dålig match. Charlton försvarade sig bra och Blackburn försökte tränga sig igenom utan någon större lycka. Innan det enda målet i matchen i den 34:e minuten av Damien Duff hade Blackburn haft ett par halvchanser, utan att oroa Dean Kiely i Charltonmålet. Men när Duff fick sin chans så tog han den iskallt, genom att först lura Luke Young och sedan hänga in bollen snyggt bakom en chanslös Kiely.

Andra halvlek var den första lik, då Charlton försvarade sig bra och Blackburn hade mycket boll utan att lyckas skapa något. Charltons bästa chans fick Paul Konchesky, som dock fick se sitt fina skott pareras av Brad Friedel i hemmamålet. Åter en tung förlust för Charlton som nu kan glömma Europa och på de senaste fem matcherna har vi bara lyckats skrapa i hop en ynka poäng. Visst har vi stött på bra lag, men hade vi haft samma skärpa och teamkänsla som i vintras så hade vi plockat många fler poäng.

Det verkar dock som att laget är ganska nöjt med säkrat kontrakt och efter det har man inte visat upp det man verkligen kan på en fotbollsplan. Mycket möjligt att jag har fel, men känslan finns där och de senaste matcherna har den ökat mer och mer tyvärr. Nu hoppas jag att vi kan nå vårt mål på 52 inspelade poäng, vilket hade gjort att detta blivit vår bästa säsong någonsin i Premier Leauge. Inte omöjligt, men då krävs att vi åter får se laget offra sig för varandra till 100% och det krävs redan till nästa match mot Birmingham. Dels har vi en hemmapublik som kräver poäng efter en usel insats senast på The Valley mot Leeds och dels måste spelarna också visa att den fina placeringen vi har är förtjänad genom tufft jobb.

Artikeln skriven av Magnus Persson, 2003-04-13.